…att jag ska sluta jobba.
De ser på mig och hör på mig att det är dags nu. All min energi och glädje finns i mina projekt, inte i mitt jobb.
Men de är vanliga människor. Såna som vi ekonomibloggare brukar baktala när de bara tänker på att spendera och är kortsiktiga och inte förstår att skjuta upp belöningen.
För mig är det helt avgörande att jag med åtminstone någon slags säkerhet vet att jag kan klara mig utan min lön. Det är i och för sig inte såå långt borta, men eftersom jag också har som mål att bygga upp en hyfsad förmögenhet så räcker inte det, jag måste även veta att jag får ett ordentligt överskott varje månad som bygger på min förmögenhet. Det skulle även duga att chansen till ett högavkastande företag i framtiden var så stor, men mina nuvarande företag har inte en sån potential som jag ser det just nu.
Jag tänker alltså inte säga upp mig just nu, men jag skissar på en plan som ska gälla om 1,5 år:
- Min semesterskuld (ca 30 000) skrivs av om ett år.
- Mitt aktieprogram betalar ut det sista i december 2012.
- Min enskilda firma bidrar då med ca 5 000 netto per månad.
- Handelsbolaget bidrar då med ca 12 000 netto per månad.
- Jag har nått 1 miljon i förmögenhet.
Om jag stannar 1,5 år till på jobbet slipper jag alltså 30 000 i skuld och får typ 30 000 extra från aktieprogrammet efter skatt. 60′ extra alltså, men jag hänger ju inte upp mitt liv på bara det, utan jag tänker att det kanske sammanfaller ganska bra med när mina firmor kan bära mig genom sin avkastning. Eller också kanske det sammanfaller med att det då är så mycket att göra i firmorna att jag inte har tid att jobba (om jag inte är där redan).
Enligt planen ska jag ju inte vara miljonär så snart som om ett och ett halvt år, men man vet ju aldrig. Det kommer inte att vara långt borta i alla fall.
Så, målet just nu är att sluta vara anställd om ett och ett halvt år.
